This is me

Nu är jag laddad!

Jag har tagit mig lite tid att bearbeta de "jobbiga" det-värsta-som-kan-hända-känslorna, så nu är det bara att ta itu med skiten.
I kväll ska jag packa väskan med kläder, tidningar, musik, nån bok.... och öronproppar....!
Sist jag låg inne så hamnade jag bredvid en gammal, skröplig (och söt!) tant som höll mig vaken hela natten. Så den här gången ska inget få hålla mig vaken.
Jag behöver min skönhetssömn, så jag snabbt blir frisk och kry igen.

Pojkarna är kvar uppe i fjälls hela veckan.
De blev så glada när de skulle få stanna kvar med våra goá grannar och deras barn.
När jag berättade i fredags att mamma måste in och operera sig igen, och att de måste vara på dagis och fritids under påsklovet, då blev de ju sååå besvikna. Småbubbarna!
Men nu är de kvar där uppe och mamma och pappa har nog mest jobbigt med att det är så tyst här hemma. ;-)

På lördag är jag förhoppningsvis hemma igen. Sedan tar det väl någon vecka innan man är någorlunda igen.
Jag är så glad över att ha Marina som hjälper till med hästarna, och kära systeryster och Catarina som var här i kväll. Tusen tack, brudar!
Nä, nu äre dags för lite färg i håret... Man känner sig mycket fräschare när man ligger där på sjukan om man har lite färg på sig. Man brukar ju vara vit som ett lakan när man kollar sig själv i spegeln efter man vaknat upp... Även ögonbrynen ska få sig en omgång... åsså kanske lite brun-utan-sol.... *flin*

Det kanske dröjer till nästa gång jag skriver... förmodligen.
... så håll tummarna för mig nu. Jag behöver det! :-)

Kramar från mig!