This is me

Här sitter jag, en 35-årig småbarnsmamma, en lördagmorgon, med en Björn Rosenström-autograf på underarmen. *skratt* ... Ja, det är härligt!...

Vi hade så himla kul igår! Först hade vi käkat och startat upp hemma hos oss... Kände att Mats måste ju åxå få vara med på ett hörn, han som skulle vara hemma med kidsen hela kvällen. Nu är det ju inte så ofta man går ut, och när man väl gör det, så blir det nästan alltid att vi måste turas om, för nån måste ju ta hand om barnen....
Trodde när vi kom till Parken att Björne skulle börja vid nio som det stod på biljetten, men nejdå, han började inte förrän vid tolv. Så det blev tre timmar med bara clubdance på dansgolvet.... Superbra DJ. Spelade de senaste och bästa låtarna, och även lite "nostalgica".... typ 90-tal i upp-poppade versioner.

Ja, var var vi nu då?... Jo, Rosenström.
Han är faktiskt snyggare i verkligheten, och har rätt vältränad kropp åxå. :P ....
"En gång är ingen gång, och två är lika med noll"... " Raggarkungens son", "Pojkarna...", ni vet och alla de andra låtarna man kan utantill... Det var mycket allsång där ett tag... och slagsmål! *fattar ingenting*.. Några ungtuppar som gruffade och tjafsade och plötsligt så slogs det lite här och lite där. Det var bara att ducka mellan högerkrokarna, och konstigt nog så slogs det alltid där jag stod!... ; ) Vakterna hade det lite tufft ett tag.

Läste nåt hemskt på Facebook och sedan i Öa.... att en ung tjej mist livet i den första förrädiska halkan igårkväll. Så fruktansvärt! Tänker på killen som åxå var med och undrar hur det går för honom. Jag blir så ledsen och beklämd och tänker på alla anhöriga, och på vilken hemska lördag de har idag.
Det är så orättvist!!!
Jag minns när jag jobbade som undersköterska och man hjälpte äldre "tanter och farbröder"...
Kan inte räkna alla de gånger de talade om hur "nöjd de var", och hur de längtade efter att få gå vidare. De hade ofta mycket värk i kroppen och minnet började svikta. De kände att de gjort sitt... De hade levt ett långt liv och nu ville de dö, helt enkelt. De var ju åttio, nittio år! Nog hade det känts bra mycket mer rättvist om ett sådant liv fått slockna än denna unga tjej som inte ens hunnit prova på livet... Ja, man blir så ledsen...

Nä, nu måste jag ta tag i dagen... fånga dagen... Carpe diem.
En sån här vacker lördag i oktober får inte bara gå till spillo!
Det är soligt och näst intill vindstilla ute, och jag har tänkt gå ner till stallet en stund...
Mats är på jobb nånstans, och jag vet inte när han kommer hem.

Längtar till nästa helg... då lämnar jag lilla Gerdal för ett tag. Helt själv.... Åker till Ume´där jag och min bästis har lånat en lägenhet (mitt i stan) och ska gå ut å käka, kanske dansa lite eller annars tar vi det bara lugnt. Får se vilket humör vi är på, och vem vet, vi kanske bara somnar i soffan... *skratt*

Hoppas ni har en skön och bra lördag!
... och att du har börjat komma i ordning i lägenheten, Mathilda! Ska skicka lite bilder från det jag tog när du red Ella sist. Har bara inte hunnit...

Kram på er!...