Hemma!....
och "här ligg ji i sjuksänga ve smittfebran"....
Har aldrig varit med om att 30 mil känts sååå långa!
Skulle egentligen åkt hem samtidigt som Mats och Göran igårkväll, men det kändes helt omöjligt att köra en bil själv.
Så jag stannade kvar uppe i Borga tills idag i hopp om att jag skulle må lite bättre... Men ack, där bet jag mig i tummen... Längesen jag känt mig så spak och slut, faktiskt. Värk i varenda led i kroppen och feber.
Stackars mig! =) * skratt*
Vi hann i alla fall måla det mest akuta på stugan utvändigt, men det var på håret. I morse snöade det!
Tror aldrig jag vill bygga nån mer stuga. Det tar sån jädra tid och all ens energi. Allt ska planeras in i mista detalj, för att inte tala om allt jobb! Hur många hundra kvadrat har man inte laserat, lackat, målat... och ändå är det den roligare biten. Värst är det i början då det ska reglas, isoleras och skruvas osb och gips.
Men det blir riktigt fint, och liiite stolt är man ju när man själv har varit arkitekt.
Tänk, att något jag ritade upp på millimeterpapper för två år sedan, snart finns på riktigt!
Skön känsla.
Mathilda ska flytta.... uhu! :(... men hon gör ju alldeles rätt. Hon har fått ett jobb i Sundsvall hos en känd travtränare, och självklart ska hon ta chansen!
Men vi kommer sakna henne... Ella har mått så bra när Mathilda ridit henne. De har t.o.m hoppat hinder, vilket Ella verkade tycka var jättekul! =)
Hoppas hon hinner, vill och orkar komma och hälsa på oss på helgerna ändå. För det skulle vara så roligt! Lycka till, Mathilda!
Näpp, nu tog min sista energi slut. Sängen, here I come!
Hoppas ni har det bra där ute, where ever U are! Kramis!
1 kommentar:
Pigga på dig! Smittfebran är inte att leka me´... (du verkar också ha sett ett och annat avsnitt av Pistvakt)
Duktigt av dig att rita stugan själv... Vi planerar också en stuga fast vid havet... i Docksta närmare bestämt. Vi har också ritat själv men det är svårt att tänka sig hur det kommer att bli i verkligheten.
Skicka en kommentar